VÄSEN - in the making

Barrier är löst inspirerat efter klassiska barnsagor och älskade sagofigurer. Vi känner alla till vargen från Rödluvan, H.C. Andersons hemska öden, Alices äventyr i Underlandet. Alla dessa element möts under ett tak – i nutidens Chicago.
Dessa fantastiska varelser har alltid funnits omkring oss, osynliga för det mänskliga ögat, men till skillnad från sagorna från vår barndom är denna historia vuxnare och definitivt mörkare.
Barrier handlar om att förlora sin oskyldighet och hitta sig själv, att kunna acceptera verkligheten som den är och inte känna rädsla inför det faktum att vi alla måste växa upp.

Vi kallar dessa varelser för ”väsen”. De är som sagt inspirerade efter klassiska sagofigurer, men med en mörkare twist. Du känner säkert till skogsrår, vattennymfer och andra naturinspirerande myter. De kan till utseende likna nästan vad som helst, men de allra flesta är en samling av människoliknande feer, fauner och monster. Trots sina mänskliga drag lever de dock i en annan typ av samhälle där mänskliga regler inte längre håller. De har alltid styrt sig själva, oftast under en kung eller drottning. De har bott i skogar och vattenbryn, under broar och i mörka hålor – i en slags förtrollad realm som människor aldrig kan nå, om inte specifikt inbjudna. Inom denna realm är väsena fria att vara som sig själva. De festar över nyslaktade lik, och frukter och drycker människor aldrig skådat förut. Det sägs att om en människa erbjuds mat från denna realm, fairy-världen, så blir den människan evigt bunden till väsenet som gett henne den.
Men de senaste femtio åren har de flesta skogar avverkats och röjts undan. Det finns inte längre ostörda naturområden, och väsena har tvingats flytta in i städerna. För ungefär hundra år sedan leddes väsena av en kung – Oberon – en uråldrig faun med oändlig kunskap, men i takt med att deras riken förstördes splittrades även makten, och Oberon förkastades till ett eget hörn i staden av järn, hatad av de väsen som önskat honom bättre. Han går ännu att finna; i en nedlagd fabrik i ett mörkt distrikt i utkanten av Chicago, och det är där han håller sina tusentals böcker, drycker och redskap i brist på annat att göra. Precis som Oberon har stadsväsena tvingats förändra sina livssituationer. Vissa har levt i Chicago i många år, medan andra ännu är nyinflyttade. De äldsta har lärt sig att anpassa sig, och genom att förklä sig i mänsklig tjuskraft lyckats ta sig in i det mänskliga samhället på sina egna villkor. Det finns väsen med lägenheter och dylikt – till utsidan helt normalt, men insidan förändrad med hjälp av magi till den realm de kallar för sitt hem. Om en människa av misstag skulle vandra in skulle hen inte se annat än dammiga golvplankor och igenspikade fönster, medan ett väsen ser platsen för vad det verkligen är.
Dock är det viktigt att notera att inte alla väsen har samma makt eller vilja att ta sig in i människosamhället. Vissa håller stenhårt fast vid gamla traditioner och väljer att hellre bosätta sig i smutsiga diken, tunnelbanan eller andra övergivna platser.

Väsen innehyser som sagt en slags magi – och den ligger djupt rotad inom naturen och deras känsla av tillhörighet. Ett väsen är dessutom utmärkt på att manipulera sin omgivning i eget syfte – hen kan till exempel få vissa händelser att utspela sig efter hens egen vilja, eller dra till sig människor hen är intresserad av. Utöver detta är väsen mästare på tjuskraft – förmågan att förklä sig. De är som sagt ganska duktiga på att anpassa sig, (även om vissa är envisa) och de allra flesta har utvecklat en passande mänsklig förklädnad. Väsen är dock fåfänga, och det finns alltid något i deras mänskliga utseenden som skiljer dem från mängden. (En speciell ögonfärg, en doft, rösten, längden eller liknande.)
Bland väsena finns det förstås även vissa rangordningar. De som alltid ansetts vara mäktigare är de människoliknande varelserna, medan de allra lägsta ofta är smutsigt trolliknande eller goblins. De är ofta slavar under de mäktigare väsena, och det är ingenting någon bryr sig om att ändra.

Väsen är som sagt osynliga för människor, om de själva inte väljer att visa sig. Det finns dock sätt för människor att se dem – till exempel genom att titta på dem genom en sten med ett naturligt hål i. Dessutom är det starkt ryktat om människor med en naturlig förmåga att se dem – det skrämmer de flesta väsen som allra mest önskar att förbli anonyma. (Därför är det vanligt att hitta människor med ”synen” förblindade – eller värre – av något illasinnat väsen.) Om ett väsen skulle erbjuda en människa något att äta från deras hemliga realm, blir människan på ett sätt en del av realmen och inbjuden att se alla de ting väsen kan se – som bunden slav.

Men för att tala om väsenas plats i vår tids Chicago så kan jag börja med att berätta att deras syften och mål i livet skiljer sig monstruöst från människors. De har inget behov av kärlek eller vänner, och är i grunden oftast sadistiska och elaka. De älskar att spela spratt med människor – alltifrån oskyldiga nyp till farliga förförningar där människan används på sätt helst otänkbara. De är dessutom väldigt elaka mot varandra. Sedan monarkin slogs i spillror tävlar de ofta om vem som är starkast och bäst, och det är inte ovanligt att hitta ett gäng väsen ätandes på något, svagare, mindre sådant. De anser sig själva vara mycket bättre än människor, och ser dem främst som redskap eller leksaker, och det är många väsen som rent avskyr dem. De har omedvetet delat in sig i två olika läger – de som hellre vill leva i harmoni med människorna – och de som vill förgöra dem och göra deras liv till pest. (Det finns självklart mellanting.) De ”goda” väsena ser ofta den gamle kungen Oberon som deras ledare, och besöker honom ofta för råd eller liknande.

Ett väsens mest prisade ägodel är hens eget namn – de är ofta långa och invecklade, allt för att hålla det dolt. Ett väsens namn är nämligen nyckeln till hens förslavning. Gissar du namnet rätt kan du lika gärna äga väsenet, då den är bunden att följa din lag. Därför hittar de istället på enklare smeknamn att kalla varandra för.